Vi tyckte till – ni läste.
Morrissey – Hultsfredsfestivalen
"Laddad och full av revanschlusta gentemot de som någonsin tvivlat på honom under de här dagarna. Och på vilket annat sätt kan man göra en bättre entré än genom att ösa rejält ur den låtskattkista som är hans egen. Känn på den här inledningen: Panic, First of the gang to die, I want the one i can't have, You're the one for me, fatty och Everyday is like sunday."
Hoffmaestro – Hultsfredsfestivalen
"Jag skulle inte säga att man charmas, men ärligt talat: finns det någon som skulle kunna stå still under spelningens inledning? Och om de bara hade lagt sig på samma nivå under resten av spelningen hade de klarat sig, för det är nämligen någonstans strax efter en rätt så stark inledning som fallet kommer."
"Konserten påminner mig om KRS-Ones spelning för några år sedan då han varvade hits med historielektioner. Högstanivån är än högre på kvällens spelning men lägstanivån är också lägre, som när bandets unge gitarrist får fritt utrymme att leka gitarrhjälte."
The Tallest Man On Earth - Hultsfredsfestivalen
"Kristian Matsson bekräftar för varje spelning han gör i hemlandet mer och mer vilken utomordentlig underhållare han är. Genuina historier och iakttagelser presenteras mellan låtar som inte sällan växer sig ännu starkare live."
Crystal Castles - Hultsfredsfestivalen
"Det är lika mycket teater som det är musik. Inte för att det centrala haltar. De båda självbetitlade skivorna innehåller så mycket passande material att man tappar andan. Från de enerverande men euforiframkallande melodislingorna i Crimewave och Untrust Us på debuten, via det imploderade vansinnet i Alice Practice, till direkt vackra Suffocation och Celestica."