Bland bara överkroppar och hobby-entreprenörer växer en ny festival fram – Bråvalla.
Han erbjuder oss hembränt och "importerad" öl. Han kan även visa oss exakt var man bör planka in. Till en billig penning förstås. Vakter?
– Äsch, volontärerna, de är från Norrköpings handbollsklubb. Jag känner dem alla.
Ett par pratar på spårvagnen hem om hur mycket pengar man kan tjäna på att sälja toalettpapper i anknytning till festivalen. Folk har vaknat till liv i Norrköping. Här finns det pengar att tjäna. Och så gott som alla man träffar längs med gatorna är positivt inställda till vad som håller på att hända med staden. "En festival? Här? Ja, varför inte. Alla tjänar ju på det."
Och man märker ganska omgående att Bråvalla har hittat sin nisch. En nisch som går ut på att inte ha någon nisch. Man kan glida ifrån en Icona Pop-spelning direkt till Eva Dahlgren. Man kan se ett gäng tyskar spotta eld och avsluta kvällen med arenahouse från Rebecca & Fiona och alla verkar vara nöjda så. Man kan åka pariserhjul, köra radiobil onykter, slungas iväg högt upp i luften och ta en dag med stand up-humor. Här finns något för alla – förutom för den mest inskränkte Hornstull-hipstern, det vill säga.
MC-knutten vevar med handen och ett gäng överförfriskade backslick-bro's får igång ett "bira bira bira, bärs bärs bärs" strax efter att den sofistikerade dark pop-gynnaren Charli XCX precis har gått av scenen. Ramsan efterföljs av ett "åååoooååhååhååhååhååååååh". Yes Seven Nation Army. Så klart.
Men säga vad man vill om festivalens klientel. En konsert mitt i regnet klockan 16:00 ger glädjeskurar. Folk är öppenhjärtigt glada av att vara här. Spexar till det genom att ta av sig på överkroppen och dansa lite fånigt.
Jag får scener utspelade rakt framför mig, scener som jag minns med förakt från alla de åren jag spenderade på gamla Hultsfred. Men jag kommer på mig själv att ha saknat det. Bråvalla tar tillbaka den där sunkiga campingfestivalen på nytt. Och även om det kryllar av vrålglada snubbar är det som att alla tar för sig. Ser vi någon utveckling? Kanske inte, men något av ett tecken på att stadsfestivaler inte alls är den enda lösningen.
Tysken i form av arrangörerna FKP Scorpio kom in i Sverige, valde med omsorg sin plats och tog över en stad för några dagar. Och vi lika mycket som de inhemska tackade och tog emot. Här finns ju pengar att tjäna och bärs att dricka. Varmt välkomna till Bro'valla!