Från bra till dåligt via helt igenom märkligt.
Med anledning av Miley Cyrus uppmärksammade cover av There Is A Light That Never Goes Out vill vi här förmedla några andra bra, sköna, märkliga och sanslösa tacklingar av The Smiths-låtar:
Radiohead – The Headmaster Ritual
Bandet framför låten via sin egen webcast, 2007. Thom Yorkes huvudskakning till det härliga och lagom lättsamma drivet är pur magi.
J Mascis – The Boy With The Thorn In His Side
Vad gör en cover just bra? Vi vill tro att det handlar om att tillföra den en personlig prägel. Det ska låta som originalet men ändå inte alls och detta utan att bli krystat. J Mascis från Dinosaur Jr vet exakt hur man gör:
Dum Dum Girls – There Is A Light That Never Goes Out
One, two, three, four och rakt på sak. Ungefär så. Dum Dum Girls kan ha gjort världshistoriens bästa The Smiths-cover just för att det inte finns någon större tanke bakom den. "Nu gör vi den och sen är den klar". Det här är listförfattarens personliga favvo:
VV Brown – This Charming Man
VV Browns karriärsval är lite märkliga. Först gjorde hon sanslöst radiovänliga poplåtar och på senare tid har hon gått ner sig i nåt slags Austra-mörker. Intressant, hur som. Den här tacklingen är väldigt dåtida VV Brown. En helt respektlös electropoppig sak som antagligen får dig att digga eller dissa. Här är man lite kluven.
Everything But The Girl – Back To The Old House
En helt igenom nedstrippad version av Back To The Old House. Tracey Thorns fantastiska röst till en akustisk gitarr. Varför krångla till det?
Bow Wow Wow – I Started Something I Couldn't Finish
Ännu en variant som får dig att sätta kaffet i halsen. Det härliga new wave-bandet Bow Wow Wow ger oss en superfunkig och supersvängig version av I Started Something I Couldn't Finish. Bra eller ej? Svårt att säga. Sanslös? Absolut.
Har du som läser några bra, kassa eller helt igenom sanslösa The Smiths-covers på lager? Dela med dig här nere i kommentarsfältet!
