Läs hans uppmärksammade krönika.
Ni vet hur det är, man är på nationsdisko, det dansas och svettas. Man har riktigt jävla roligt helt enkelt. Men det börjar närma sig stängning. Än så länge är man dock lugn, för ingen fest slutar ju innan Shoreline spelats – eller hur? Men vad händer, musiken ebbar ut och ljusen tänds. Det är dags för hemgång, utan Shoreline? Du börjar gasta, skrika, "Häng Mr DJ". "Spela Shoreline då". Men inget hjälper. Kvällen är förstörd.
Nu var kanske inte det där mina ord, utan mer det konsensus som rådde efter en blöt natt på Värmlands Nation i Uppsala. Det konsensus som innebar att Herr plattvändare själv, Viktor Sandström, kände sig nödgad att förklara sig i en krönika i Uppsala studentkårs tidning Ergo. Läs gärna hela krönikan här, den är ganska festlig, eller ett kortare utdrag här nedan:
Men när det började sjunka in att kvällen verkligen var slut hördes allt fler missnöjda röster. Skrålande burop spred sig likt en löpeld genom rummet och snart hördes endast ett dånande "SPELA SHORELINE" eka, om och om igen. Men då fanns det inget jag kunde göra. Strömmen till min utrustning var redan urkopplad.
Genom att ge er min version av kvällen kanske jag inte uppnår förlåtelse, men i alla fall förståelse. Men samtidigt vet jag att en futtig ursäkt i Ergo egentligen inte förändrar någonting. Nej, detta är något jag kommer bära med mig i resten av mitt liv – att jag en kväll i november tog ett väldigt ödesdigert beslut.
Jag spelade inte Shoreline.
Vi vet såklart inte vad ni tycker, men vi på GAFFA fnissade gott om Viktor Sandströms debacle och text.
