INFÖR KONSERTEN: Simian Ghost pratar ritualer, E-Type och livemusik.
På lördag gästar Simian Ghost Debaser Medis i Stockholm för en spelning. Vi på GAFFA ville såklart höra lite om den och bytte således ett par rader med bandets sångare Sebastian Arnström. Läs – och missa inte att dyka upp på lördag. Vi tänker att det kommer bli härligt.
Vad kan publiken förvänta sig av spelningen på lördag?
– Om man jämför oss med E-type till exempel, så blir det lite mindre pyroteknik men mer musik.
Och vad förväntar ni er av dem?
– Vi hoppas de som kommer får en bra kväll.
Sista halvtimmen innan ni kliver på, vad händer då?
– Vi brukar mest hänga runt på spelstället och prata med folk.
Ni utför inte några speciella ritualer innan ni äntrar scenen då?
– Nä egentligen inte. Ta en öl, hålla sams. Gruppkramar och sånt där känns lite mer idrott. Vi kramas dock rätt mycket, men det finns ingen struktur i det.
Ni ska exempelvis till USA och spela ganska snart, hur skiljer det sig att spela på hemmaplan kontra utomlands?
– Det är i regel fler som vet vilka vi är på hemmaplan, det är nog den största skillnaden. Men det är alltid kul att spela, oavsett om det är för en van eller ovan publik. Det känns coolt att prata engelska i mellansnacket dock, det kanske vi borde göra i Sverige också.
Hur förändras er musik när ni framför den live?
– När man spelar in musik har man möjligheten att arbeta mycket med detaljer, allt blir lite råare live. Vi brukar hålla oss mer eller mindre till låtarnas form, men vi är väldigt öppna för att improvisera och förändra det vi spelar och sjunger. Jag personligen tycker om att hålla isär skivor och liveframträdanden lite, det är helt olika medium och man kan lätt tappa bort sig lite i att försöka få det ena att låta som det andra. Men det går ju inte.
Vem skulle ni allra helst se i publiken?
– Det vore fräckt om någon skulle ha en väska med en miljon kronor i.
Om er spelning i helgen skulle kunna liknas vid en film, vilken hade det varit?
– Wild Zero.
