Timbuktu: ''Jag har nog rökt för mycket gräs för att bli politiker''

GAFFA-Priset 2014, Årets Hiphop/Soul:
Timbuktu - För Livet Till Döden.

Grattis till GAFFA-Priset!
– Tack, tack. Det känns väldigt oväntat. Det har kommit en hel del väldigt starka album i år, så det känns som en otroligt rolig och oväntad grej.

Vad vill du säga till GAFFAs läsare som röstat fram dig?
– Tack för att ni lyssnar och tack för att ni röstar. Ett stort tack, kort och gott.

Har du några speciella höjdpunkter från året som har gått?
– Jag har flera personliga höjdpunkter … ment rent jobbmässigt finns det väl en del också. Jag tror nog egentligen att den stora höjdpunkten var när jag och Chords gjorde klart skivan där i början av året. Det låg oerhört mycket arbete bakom och vi båda blev jävligt nöjda med den. Så det var nog höjdpunkten, att vi tog någon extra månad för att jobba igenom plattan och att den sen blev så bra.

Ger man sig lättare den extratiden när man är mer rutinerad?
– På ett sätt känns det som att man blir mer och mer fundersam med åren. Att det tar längre tid, att man stöter och blöter mer och att man inte riktigt är lika impulsiv eller spontan som man var när man var yngre. Det känns som att det tar lite längre tid att nå ett resultat. Men sen är det väl så att jag känner mig betydligt mycket mindre stressad nu än när jag var yngre. Då kunde jag känna efter att ha spelat in ett gäng låtar att de måste komma ut nu, annars kanske det är för sent. Nu har jag väl insett att det inte riktigt är så. Jag känner mig inte lika jagad om jag inte får ut en låt direkt. Så visst, jag har väl fått ett visst lugn.

Du har varit aktiv i sisådär 25 år, hur behåller du glöden?
– Den glöden kommer och går, den är definitivt inte konstant. Men det har den egentligen aldrig varit. Samtidigt är det inte heller något jag räknar med att den ska vara. Men inspiration är alltid ett resultat av disciplin och fokus. Sitter du ner kommer det komma någonting, sen är det inte säker att det är bra men du kommer definitivt få ur dig någonting. Inspiration är ingenting man kan gå runt och vänta på, det måsta man nästan söka upp och ställa sig i vägen för.

Vad hittar du inspiration i idag?
– I dessa tider handlar det mer om vilken typ av låtar jag vill göra. Från början tänkte jag att Från Livet Till Döden skulle handla om hiphop, arbetsnamnet på skivan var Den Enfaldige Rapparen. Hela min premiss var att hylla den kultur som gett mig existensberättigande och identitet i livet. Men på grund av allt som hände runtom mig i det svenska samhället så kröp starka känslor om en oro för Sverige in och det färgade av sig på låtarna. Till slut insåg jag att hela plattan skulle kunna handla om rasism i Sverige, men det ville jag inte riktigt. Inte nödvändigtvis för att det skulle bli deppigt men hade jag fått välja hade jag inte snackat om det alls. Men det är inte alltid man får välja. Och det blir svårt att motivera sig till att skriva låtar om rosa moln och vackra solnedgångar när det sitter ex-nazister i riksdagen. Då kan jag känna att jag hellre inte skriver några låtar alls.

Hur tänker du nu, med allt som skett, politiskt kaos och extra val?
– Jag tänker väldigt mycket, men alltså fan va skönt att inte behöva snacka politik egentligen. Men såklart tänker jag att det är en kris, att det finns så mycket blinda människor. Nu är jag ju en vänstermänniska som menar att socialism är det enda humana sättet att bygga ett samhälle på. Och att vi i så stor utsträckning som möjligt ska erbjuda lika möjligheter för medborgare eller folk som är i landet. Men faktum är att det är i Alliansens Sverige som de här rasistiska och extremistiska rörelserna har växt sig starkare och frodats, och varför är det så? För att rasism och extremism alltid frodas där det finns ekonomisk ojämlikhet. Och den huvudsakliga faktorn till ökad ekonomisk ojämlikhet i Sverige är Alliansens politik. Det finns så många människor, såväl unga som gamla, som slår sig för bröstet och är stolta över att de har röstat på de blåa partierna men som inte vill se sambandet mellan Alliansens politik och Sverigedemokraternas medvind. Det tröttnar jag oerhört mycket på.

I en intervju med DN från i somras pratade du om att Riksdagsledamot kanske kan vara framtida karriärväg, känner du fortfarande så när det politiska klimatet är så här rörigt?
– Det är inget jag kommer kasta mig in i nu, men kanske i framtiden. Eller inte… jag har nog rökt för mycket gräs för att bli politiker i det här landet. Det finns nog alldeles för många väldokumenterade fall av den gräsrökningen också. Men nej, skämt å sido, visst kan man känna att det är jävligt skönt att bara vara rappare. Det lämnas inte mycket hopp åt något håll. Det är inga politiker som tilltalar mig särskilt mycket just nu.

Apropå DN och gräsrökning så var Yung Lean på framsidan av tidningen rökandes en blunt, något du reagerade på på Twitter …
– Det är starkt gjort av honom, men det visar också på den dubbelstandard som vi har i det här landet. Det skulle aldrig hända att Ken Ring gjorde det. Även om en av DN:s fotografer hade fångat Ken Ring med en blunt hade de inte satt det på omslaget, inte så okritiskt och okommenterat i alla fall. Då hade det varit rubriken "Ken knarkar i DN-intervju". Intervjun som skriver sig själv. Men som sagt, det är trevligt att någon röker en blunt på bild. Däremot tvivlar jag på att den typ av förföljelse som drabbat exempelvis Labyrint och som även jag erfarit själv i många år, där man blir antastad av polis och behandlad som kriminell, kommer drabba vare sig Yung Lean eller hans publik. För återigen, det finns en dubbelstandard. Det finns en anledning till att det upprättas häktningscentraler i Uppsala när de har en reggae-festival och att man syr in headline-artister som Sean Paul, men att inga narkotika poliser trakasserar artister eller publik inom EDM-scenen eller rocksvängen. Eller väldigt mycket mindre i alla fall.

Det låter som att du är pro legalisering av cannabis, är du det?
– Vill du verkligen prata om det? Shit, det var så länge sen jag pratade om det här. Om vi säger så här, nu snackar vi i telefon och vi har inte så mycket tid på oss, men jag har definitivt åsikter om rådande lagstiftning. Men jag har nog för mycket att säga för att det ska kunna bli bra så här.

Jag förstår, vi skiter i det och pratar om hiphopåret som gått istället. Vad säger du om 2014 för svensk hiphops del?
– De senaste åren har hiphopen i Sverige varit helt fantastisk. Bra kvalité och många artister. De nya artisterna gör att många gamla också behöver steppa upp. Det känns som ett musikmässigt hälsosamt klimat. Det känns som att det kommer starka grejer mycket oftare nu än vad det gjorde för sju år sedan.

Vad tror du om framtiden då?
– Oj, jag vet inte. På något sätt tror jag att dagens publik är uppvuxen med hiphop, så att jag har svårt att se att den här hiphop-vågen skulle lägga sig. Att det bara är en trend just nu. Visst kanske intresset svalnar lite men det är så många som tagit hiphoppen till sina hjärtan och då tror jag också att den kommer finnas kvar där livet ut. Jag tror att framtiden är ljus, att det kommer fortsätta komma talangfulls MC:s som vi inte ens hört talas om än.

Hur ser din egen framtid ut, vad gör du 2015?
– Fan vad jag önskar att jag visste hur min framtid såg ut, haha. Nej men 2015 händer det nog så lite som möjligt faktiskt. Jag ska nog försvinna ett tag, sen får vi se vad som kommer av det. Jag har haft ett otroligt hektiskt schema i många, många år så jag tänker att jag ska lämna lite plats för kreativa tankar. Att jag ska planera så lite som möjligt och så får vi se vad som kommer ur det. Kanske inget, kanske något.

Behöver du ett brejk från alltihop?
– Nej, jag skulle inte kalla det brejk. För jag tänker hålla på att skriva och dona, göra det jag gör, men jag har bara inget inplanerat. Ingen skivinspelning eller släpp, ingen stor turné. Jag kommer väl spela lite, det gör jag alltid, men jag har inga stora aktiviteter inplanerade och det tycker jag är ganska fett. Att man får se vilka oväntade grejer som kan dyka upp.

Till sist, vad har du för nyårslöfte?
– Att jag inte ska boka upp hela mitt år innan det ens har börjat. Se till att det finns tid för skapande och kreativitet, nya och oväntade idéer. Jag kan väl säga generellt att jag inte är mycket för nyårslöften, men ska jag ha ett så är det väl det.

FÖLJ GAFFA PÅ FACEBOOK FÖR SENASTE MUSIKNYTT