Vi firar fredagen den 13:e med att lida.
Ibland är oturen ett faktum. Det går inte alltid som man har tänkt sig och det kan de här musikerna skriva under på. Eller rättare sagt: vissa utav dem kan det.
Leonard Cohen snuvades på pensionen
När poeten och låtskrivaren Leonard Cohen, får några år sedan, kom hem efter en längre vistelse i kloster upptäckte han att han saknade miljontals kronor. Hans vän sedan långt tillbaka och den person som organiserade hans affärer hade i tio år sålt av rättigheterna till de flesta av hans låtar. Cohen, som vid tidpunkten snart skulle fylla 70, hade egentligen tänkt gå i pension men tvingades på grund av det här ut på vägarna och in i studion igen. Till stor lycka för hans fans, förstås.
Dik Evans råkade välja studier istället för U2
Att lyckas i musikvärlden är inte lätt. Dik Evans tog det vuxna beslutet att hoppa av rockbandet The Hype för att istället slutföra sina universitetsstudier. Han tyckte om att spela musik, men det fick vänta. Några år senare spelade han med Virgin Prunes som aldrig riktigt blev framgångsrika. Dik Evans oansvarige bror Dave fortsatte spela med sångaren från The Hype – nån slags märklig kille som kallade sig själv Bono. Dave är numera känd som The Edge, leadgitarrist i bandet U2.
Pete Best blev utbytt strax innan genombrottet
Innan The Beatles var ett hushållsnamn spelade de på tyska nattklubbar. Huvudsakligen i Hamburg. Träningen de fick där sägs ha varit helt avgörande för deras framgång. Banduppsättningen såg annorlunda ut. Paul McCartney spelade gitarr, konstnären Stuart Sutcliffe spelade bas och på trummorna satt Pete Best. Han var mycket populär bland de tidiga fansen, eftersom han såg så bra ut. Men Paul, George och John var inte fullt lika nöjda. Framför allt tyckte deras producent George Martin att trummorna var för "konventionella". Ringo Starr plockades in, han hade trots allt mustasch, och The Beatles blev världens mest framgångsrika band. Stuart Sutcliffe ville hellre måla. Pete Best, däremot, försökte sig på andra musikprojekt där ingenting gick särskilt bra.
Det fanns inget botemedel för Ofra Haza
Ofra Haza var en av Israels största popstjärnor. Kanske allra störst under 80-talet eftersom hon kom tvåa i Eurovision Song Contest 1983. I den animerade filmen Prinsen Från Egypten sjöng hon en av huvudlåtarna, i alla översättningar. Däribland på svenska. Hon dog, 42 år gammal, av lunginflammation och organsvikt – en vanlig dödsorsak för personer med utvecklad AIDS. Hon var en av många musiker, bland annat Freddie Mercury, som drabbades av sjukdomen under 80- och 90-talet och som inte kunde göra mycket åt saken eftersom effektiva bromsmediciner inte fanns förrän 1996. Ämnet var känsligt i Israel vid tidpunkten för hennes död och det är osäkert när och hur hon ådrog sig viruset. En sak är säker. Ofra Haza hade otur.
Lynyrd Skynyrd kraschade
Det har aldrig funnits ett rockband så otursdrabbat som Lynyrd Skynyrd. Albumet Street Survivor släpptes den 17 oktober 1977. På omslaget kan man se hur bandmedlemmarna står i lågor. Hur de brinner. Tre dagar senare tog bränslet slut i deras hyrda flygplan, medan de var uppe i luften. Frontmannen och låtskrivaren Ronnie Van Zant dog, på höjden av sin karriär. Det gjorde också paret Cassie och Steve Gaines som båda spelade i bandet. Resten av gruppen blev allvarligt skadade. Allen Collins, en av överlevarna, blev nio år senare paralyserad i en bilolycka. Trots att originaluppsättningen är kraftigt decimerad spelar fortfarande bandet. Uppenbarligen är de inte vidskepliga.
Badfinger fick inte spela in sin musik
Låten som spelas i de sista scenerna i den hyllade teveserien Breaking Bad heter Baby Blue. Den är skriven av bandet Badfinger. 1974 släppte de sin kritikerrosade debutplatta Wish You Were Here, inte att förväxlas med Pink Floyds album med samma namn. Efter sju veckor ute på marknaden drogs skivan in. Badfingers manager kom inte överens med skivbolaget. Det här var innan självpublicering och billig inspelningsutrustning var en möjlighet. Bråket hindrade bandet från att spela in en andra platta. En av bandmedlemmarna, Pete Ham, tog livet av sig, delvis som ett resultat av det här. Kort efter följde Tom Evans, som skrivit musiken ihop med Pete Ham. Tänk om de haft ett annat skivbolag eller en annan manager.
Nico fick diagnosen "solsting"
Den tyska sångerskan Nico är förmodligen mest känd för sin sång på Velvet Undergrounds debutplatta The Velvet Underground & Nico. Men hon var också en prisad soloartist och medverkade i flera filmer, däribland Chelsea Girls av Andy Warhol. Den 18 juli 1988 var en mycket varm dag på Ibiza. Nico var där på semester med sin son Ari. Hon var ute och cyklade när hon drabbades av en hjärtattack, ramlade av cykeln och slog i huvudet. Hjärtattacken var inte dödlig och hjärnblödningen från smällen hade kunnat gå att stoppa. Problemet var att taxichauffören som hittade henne medvetslös inte lyckades få henne inskriven på något sjukhus och att hon blev feldiagnostiserad, när en läkare väl tittade till henne. De trodde att det var solsting.
Tur i oturen för Rodriguez
Sixto Rodriguez spelade in en skiva i mitten på 70-talet, i samma studio som Stevie Wonder. Den skulle bli en succé men det blev inte så. Albumet passerade förbi i tystnad och Rodriguez föll i glömska. På något vis spred sig istället skivan till Sydafrika och där blev Rodriguez enormt populär, en slags symbol för motståndet mot Apartheid. För hans afrikanska fans var han ett mysterium, de trodde att han var död. Det spreds rykten om att han hade tänt eld på sig själv uppe på scenen efter ett dåligt gig. 20 år gick innan de upptäckte att han i allra högsta grad var vid liv, bosatt i samma utkant av Detroit han alltid bott i. Apartheid var borta och Rodriguez har sedan dess gjort två utsålda turnéer i Sydafrika. Att misslyckas har gjort Rodriguez ödmjuk, och alla pengar han tjänat på spelningarna har gått till hans döttrar och till välgörenhet. Otur är inte nödvändigtvis alltför illa.
Keith Relf mördades av sin gitarr
Keith Relf var förmodligen mest känd som frontman i The Yardbirds, där han sjöng och spelade munspel. 33 år gammal satt han nere i sin källare och spelade på sin gitarr. Det elektriska instrumentet var inte ordentligt jordat och han fick en elektrisk stöt som var så kraftfull att han dog. Keith Relf var en fragil person. En rad olika hälsoproblem, däribland KOL och astma, kan ha bidragit. Vid tidpunkten höll han på att sätta samman ett superband, originaluppsättningen av Renaissance fast under nytt namn. Det blev inget med det.
Farrah Franklin skulle ha hängt kvar ett tag till
Farrah Franklin blev erbjuden att ansluta sig till Destiny's Child innan de slog men tyckte inte det var någon bra idé. Hon var med i fem månader, medverkade i en musikvideo, sen hoppade hon av. Enligt Beyoncé Knowles var det ett frivilligt avhopp. Destiny's Child blev kort därefter mycket framgångsrika och de två huvudmedlemmarna, Beyoncé Knowles och Kelly Rowland, har idag solokarriärer inom musikbranschen. Senaste gången Farrah Franklin syntes i offentliga sammanhang var då hon blev arresterad för förargelseväckande beteende 2011.
Kungamordet blev spiken i kistan för Bellman
1792 sköts den svenske kungen Gustav III till döds på Stockholms Opera, och större delen av kungamaktens stöd till konsten följde med honom ner i graven. Hovskalden Carl Michael Bellman hade förlorat sin arbetsgivare och även om han redan sen innan drack mycket blev kungens död slutet för musikern. Bellman var snart rejält skuldsatt, hamnade i fängelse och drog på sig tuberkulos, sjukdomen som många år tidigare tagit kol på hans mamma. Tre år efter mordet på Gustav III trillade Carl Michael Bellman av pinn. Det må ha varit den 11 februari, men det kunde lika gärna ha varit fredagen den 13:e.