''Att bli kändis är fruktansvärt överskattat''

Seinabo Sey
Årets soloartist
Årets hiphop/soul

Grattis till GAFFA-Priset!

– Tack, det känns coolt.

Vad vill du säga till GAFFAs läsare som röstade fram dig?

– Jag vill tacka så hemskt mycket, det här kommer jag inte glömma. Jag har jobbat så jävla mycket det senaste året, så det känns jättekul att få något slags kvitto på att folk lyssnat och gillat vad de hört. Så tack! Du, jag ska bara sätta i mitt handsfree, vänta en sekund … hör du mej?

Haha, jag blir väldigt sugen att fortsätta på den meningen …

– Haha, jag vet.

Visste du själv att du kunde rappa innan Höru Mej Bae-remixen?

– Herregud, nej. Jag tycker inte att jag kan rappa, det är mer att jag väl kan rappa med om någon hjälpt mig skriva en vers. Men att kunna rappa, att ha ett eget uttryck, det kan jag inte. Men jag tycker att det är kul att rappa med.

Hur kom det sig att du hamnade på den remixen?

– Jag var i studion med RMH och fick höra den där låten. Sen tjatade jag skitlänge på att få den skickad till mig. När jag fick den så hade Babak, Didas manager, skrivit "Höru mej Sey" i ämnesraden. Jag skrattade till och svarade honom att om Dida hjälpte mig att skriva en vers så kunde jag rappa på en remix. Sen när jag skickat iväg det så tänkte jag "fan, vad skrev jag nu?", men jag fick verkligen feeling. Och så blev det, jag la en vers. Sen kom Dida på att han ville ha med Mapei också, och sen skulle alla vara med.

2014 kändes som ett grymt år för dig, och så kom 2015 som känns ännu vassare. Vad säger du själv om året som gått?

– Jag vet inte, jag har svårt att prata om min karriär på det sättet. Jag jobbade på som ett djur, har jag förstått nu när jag är lite ledig, och har gjort väldigt mycket. Men det är helt fantastiskt, jag är så bortskämd med att få stå på fantastiska scener och göra massa roliga saker så jag kan inte annat än att tycka att det är overkligt, för det är det verkligen. 

Men kan du känna i stunden att du är i en potentiell höjdpunkt, en sån som du kan blicka tillbaka på och minnas om ett år eller två?

– Ja, det kan jag verkligen göra. Men samtidigt är jag livrädd för att saker som sker nu ska vara någon form av höjdpunkt eller kulmen, jag vill att det ska gå mycket bättre än vad det redan gör. Så jag aktar mig för såna tankegångar, men jag kunde absolut tjäna på att ge mig själv lite mer cred.

Du uppträdde på Conan O'Briens talk show, var den en stor grej för dig?

– Nu när jag ser tillbaka på det inser jag att det var skitfett, men då var jag mitt i en turné och jag vet att jag får mer av att möta människor, så jag kommer mer ihåg USA-turnén som jag tycker var så jävla rolig.

Är det en dröm att slå rejält i USA?

– Min dröm är väl bara att så många som möjligt ska lyssna på min musik, då är USA en bra grund. Slår man där så brukar det funka i resten av världen. Men sen är jag inte för USA som koncept, så jag har verkligen haft stunder då jag satt mig på tvären bara för att jag inte ska tycka om det där landet så mycket. För jag gillar inte alltid vad USA står för. Men det är väldigt kul att vara i USA, det är en väldigt peppig konsertkultur, människor är verkligen på konsert för att peppa.

Jag pratade med Amanda Bergman för ett tag …

– Åh, gud jag är ett sånt stor fan av den kvinnan. Det är nästan pinsamt, haha.

Jag försökte få henne att lova att du, hon och Maja skulle starta en supergrupp, men hon vägrade lova något. Kan jag tjata på dig istället då?

– Haha, jag tror inte vi kommer starta någon supergrupp, men vi tycker det är så jävla kul att sjunga ihop. Men för att prata om Amanda så har hon ju Sveriges bästa röst, det kan du skriva i er tidning med utropstecken. Och så är hon världens jävla coolaste tjej. Jag känner inte ofta att jag vill vara någon som är jämnårig med mig, men jag är fruktansvärt imponerad av henne.

Det är fint att höra att människor folk ser upp till själva ser upp till andra.

– Alltså, du förstår inte hur mycket jag gör det, och sen titta på henne, hon är så jävla vacker. Det är helt stört, hon är så himla cool och sjunger så fint. Hennes röst är magisk.

Förutom vi vanliga dödliga människor har även en rad kändisar visat uppskattning för din musik, exempelvis Taylor Swift på Instagram och Elton John på radio, är det speciellt på något sätt att andra musiker också gillar vad du gör?

– Absolut, jag höll på att bryta ihop när jag hörde Elton John säga mitt namn, det var väldigt sjukt. Men det är lite hälften, hälften. Jag har stor respekt för musiker, jag älskar när folk som gör samma sak som mig säger "bra jobbat" men sen tycker jag att fokuspunkten ändå måste vara att gå hem hos vanliga människor. Jag vill ge ett brejk i vardagen, det är alltid fokus när jag gör musik. Så det är dubbelt, men det är klart att det är kul.

Hur går tankarna kring att folk tycker att du är den fantastiska sångerskan och idolen som de ser upp till?

– Det är väldigt konstigt, det är helt sjukt. Jag tänker ibland på hur jag ska hantera att det inte längre är askonstigt att gå på gatan och bli väckt ur sina dagdrömmar av människor jag inte känner. Ska jag bara låta det här komma in i mitt liv utan att adressera att det händer liksom? Jag vet inte riktigt. Men de gånger det oftast känns speciellt är när unga tjejer kommer fram, och kanske framförallt tjejer som ser litegrann ut som dem som mobbade mig när jag var liten och gick i skolan. För då kan jag förstå att jag kanske är någon som är lite cool men som ser ut som någon flicka som är lite ensam i en klass någonstans på landet, som jag var. Då kan jag känna att det är helt fantastiskt och värt det. Men att bli kändis är fruktansvärt överskattat om man inte tänker på att göra något bra utav det.

Finns det grejer i kändisskapet som du tycker är jobbigt?

– Jobbigt och jobbigt, jag tycker väl att kändisskap som idé är fel och att det skulle vara eftersträvansvärt att bli igenkänd, det kan jag inte hålla med om. Jag är ändå en person som är väldigt social, som älskar människor, men jag kan nog ha blivit lite folkskygg. Men jag har inte för avsikt att vara någon folkskygg, svartklädd artist som sitter uppe i något torn, jag håller bara på att vänja mig.

Nu i början på året gör du en rejäl turnévända, hur går tankarna?

– Jag är så jävla peppad. Det ska bli hysteriskt roligt, särskilt i Sverige. Det är konserthus och vi har 100 procent kontroll över scenen. Så det ska bli jättekul. Det är slitigt att turnera men det är fortfarande min absoluta favoritdel av allt det här. Jag tycker det är så fruktansvärt kul att det är i stunden, kontakten med publiken, att kontrollera energin i rummet och de gånger jag verkligen får till det är det magiskt.

Hur tålig är din röst?

– Du det är en jävligt bra fråga som någon annan borde ha frågat mig, jag måste ta upp det med någon. För jag vet inte. Det är också en verklighet som börjar bli lite skrämmande. Sen har jag i ärlighetens namn skitit i många basic-grejer, som att sjunga upp ordentligt, att inte röka cigg, inte dricka sprit. Men vi får se, jag ska vara lite mer försiktig den här gången för jag pallar inte att slita mer på den här stackars rösten.

Förutom turné, vad tänker du göra under 2016?

– Jag ska försöka göra en skiva, och jag har redan börjat med det. Jag vet inte om det kommer gå fort, men jag ska försöka vara i studion så mycket som möjligt. Sen kommer det lite små roliga samarbeten, som jag inte får prata om riktigt än, det ska bli roligt.

Till sist, vad är lycka?

– Lycka är lugn, att bara känna lugn. Så känns det spontant, att inte oroa sig är lycka.

FÖLJ GAFFA PÅ FACEBOOK FÖR SENASTE MUSIKNYTT