Albumaktuella Basia Bulat pratar om sin kärlek till Sverige och vad hennes senaste album verkligen handlar om.
Planet är en aning försenat. Direkt från Arlanda finns hon på plats i en mindre lokal i centrala Stockholm. Hon utstrålar värme och glädje. Iklädd paljettkläder blir hon sminkad alldeles innan intervjun. Hon ler och är välkomnande. Basia Bulat har förvandlats från en singer-songwriter som inte visste var hennes musik skulle ta henne till ett fullblodat proffs.
– När jag släppte mitt första album 2007, Oh, My Darling, trodde jag inte att någonting stort skulle hända. Jag gjorde det för skojs skull mest. Helt plötsligt spreds det internationellt. Nu känns det som jag kan göra vad jag vill.
Och det verkar minst sagt så. Femte albumet Good Advice släpptes i början av februari. Med en bredare inspiration och mindre akustiskt. Med Jim James från My Morning Jacket som producent.
– Jag ville göra någonting annorlunda. Jim har varit en stor förebild för att han överraskar varje gång. Ingenting låter som det gjort tidigare och det elementet ville jag också få med mig i det nya albumet. Folkboxen är inte för alltid. Jag behöver inte bara spela akustisk gitarr och harpa. Även om jag fortfarande gör det ...
Fortsättningsvis berättar Basia att hon växte upp med mycket piano och att hennes mamma spelade mycket på orglar hemma. Även kärleken för synthar dyker upp.
Basia frågade Jim rakt ut om han ville producera hennes kommande album och svaret blev ett rungande "ja!". Sagt och gjort. Inspelningen skedde i Kentucky där insprationen flödade kring Basia och hennes team.
Kan du berätta en rolig händelse under inspelningen?
– Det mest fantastiska som hände i Kentucky var när vi besökte gospelkonserter. Det var gigantiskt och så fruktansvärt vacker. Och inspirerande. 40 personer som sjöng i kör med så mycket energi och så mycket kärlek för musiken. Det var så häftigt för att jag hade aldrig tidigare varit med om någonting liknande. Det formade skivan i stort.
Vad handlar albumet om?
– Det är verkligen ett breakup-album. Men det är också svårt att prata om så här. Det handlar om en annorlunda kärlek där vi växte upp tillsammans och var ihop länge. Men själva albumet handlar om att acceptera att man växer upp och förändras. Ibland är kärlek inte alltid rätt för att du inte är samma person längre. De som jag jobbade med var liksom manliga män som grät för att det var så starkt. Det blev som min självhjälpsgrupp.
Är titeln Good Advice vad du vill förmedla till lyssnarna?
– Alltså jag skulle inte säga att alla måste lyssna på mina råd. Det är inte vad albumet handlar om. Men titellåten heter så och albumet handlar om kampen mellan ens känslor och ens tankar. Jag älskar också att läsa kolumner där folk får råd. De konversationerna kan leda till att man hittar sig själv. Till viss del i alla fall.
Du har fått höga recensioner tidigare i Sverige. Läser du recensioner?
– Jag kan ju inte läsa de på svenska. Nej, men jag förstod inte att jag nått ut så stort i Sverige. Men jag läser verkligen sällan recensioner. Jag blir rädd att det ska påverka mig. Även när det är positivt. Men jag älskar att läsa musikjournalistik för att se hur folk upplever samma sak så olika. Men det ger mig ångest även när jag får positiv kritik.
Vad ger dig inspiration?
– Ibland kommer det som en överraskning. Jag är väldigt öppen och har insett att jag i min ålder inte vet allting. Ibland känner mig sig väldigt hemma där man minst trodde det.
Finns det musik som du lyssnar på som folk inte tror om dig?
– Många musikjournalister vill ofta prata med mig om mina folkhjältar. Sanningen är att mitt favoritband när jag växte upp var The Kinks. Om folk vill prata The Beatles eller The Rolling Stones så säger jag bara: nej – det är The Kinks som gäller. Jag är mer rock'n'roll än vad folk tror. Även David Bowie och Brian Eno är stora förebilder.
Du har delat scenen med så oerhört många. Har du någon drömartist att dela scenen med?
– Det är så många. Jag menar om Leonard Cohen behöver en körsångare så är jag där på nolltid.
Basia fortsätter att rabbla upp artist efter artist. Hon verkar öppen för musik och till slut efter namn som Bob Dylan dyker Sverige upp.
– Jag skulle älska att sjunga i en trio med First Aid Kit. De är så fantastiskt bra på stämsång. Det är magiskt. Och Lykke Li. Hon är som en blixt i sin energi och hennes röst skulle skapa intressanta kontraster om vi sjöng ihop. Samma sak med Robyn. Vår musik skiljer sig åt men hon är så fantastisk i sitt låtskrivande och hon gör sig så stark – särskilt live. Ring mig, jag samarbetar gärna!
Basia känner sig också nära The Tallest Man on Earth. De har turnerat tillsammans och hon inspirerades av att han också vågade dela sina känslor i musik.
– Hans album har handlat om uppbrott. Det är så fascinerande hur människor beskriver och tolkar livshändelser så olika ändå. Jag skulle gärna jobba mer med honom.
Fortsättningsvis rullar karriären på för Basia Bulat. Vid sidan om sitt femte album har hon också ett projekt med Tim Kingsbury från Arcade Fire. Där spelar Basia bas vilket verkligen är ett förtroende från den kände basisten. I slutet av intervjun pratar vi om Basia och hennes personlighet. Hur hon vågar mer. Hur hon släppt på sin nervositet. Och glitter.
– Jag tänkte "fuck it". Nu vågar jag ge mig på en mer visuell stil. Min kompis som är konstnär har skapat glitter-capen som jag bär på framsidan av albumet. Det är hennes hand som syns på framsidan också. Ett litet Annie Lennox-moment typ.
