GAFFA.se – allt om musik
”Alla studieförbund som pumpar nytt blod i Sveriges musikliv förtjänar att synas mer än vad de faktiskt gör.” Så står det i motiveringen till vinnaren av Redaktionens specialpris i GAFFA-priset 2019. Vann gjorde Studieförbunden, och vi har pratat med Emma Heimersson som är utvecklingsledare för musik vid Studiefrämjandets Riksförbund för att se vad hon tänker om utnämnandet.
(På bilden syns Burt von Bolton och Herman Geijer som tog emot priset för Studieförbundens räkning under GAFFAs fest på Brooklyn Bar i februari.)
Grattis till GAFFA-priset – Redaktionens specialpris! Hur känns det?
– Tack! Det är fantastiskt roligt att ni uppmärksammar vårt stora arbete. Ibland känns det lite som att man jobbar i det dolda.
Vad betyder ett sådant här pris för Studieförbunden?
– Det är framförallt en bekräftelse på att vi gör något bra, att vi gör skillnad och har en viktig plats i det svenska musiklivet.
För dem som inte har så bra koll på vad de tio studieförbunden i Sverige egentligen gör, hur skulle du beskriva kärnan i er verksamhet?
– Själva kärnan är ju folkbildning, lärande och studiecirklar. Det går ut på att man lär sig tillsammans och musiken är en jättestor del av vår verksamhet, i synnerhet för oss på Studiefrämjandet. Om man vill skapa musik så kan man komma till oss och så försöker vi ge rätt förutsättningar att göra det – vi har till exempel jättemånga replokaler och musikhus runtom i landet. Vi försöker erbjuda det som det finns behov av. Sen har vi också utbildningar, till exempel i hur man spelar något instrument eller i hur branschen funkar.
Det är ju kanon! Man vill bara att fler och fler ska hitta till er och nyttja den här fantastiska möjligheten.
– Ja, verkligen. Det här är rätt unikt för Sverige, det är inte många andra länder som har en liknande lösning. Och jag tror att det är anledningen till att vi har ett så rikt musikliv här.
I motiveringen står det att ni ”finns där som en trygg musikvän” för ungdomar som lever för att skapa. Hur gör ni för att lyckas med det?
– Jag tror det handlar mycket om att försöka lyssna och se till de behov som finns, att försöka hänga med i hur behoven förändras. Sen är det väldigt viktigt att vara välkomnande mot alla målgrupper – att jobba med inkludering, jämställdhet och tänka på tillgängligheten i våra lokaler och vid våra arrangemang. Alla ska känna sig välkomna hos oss.
De senaste åren har ju de kommunala anslagen till studieförbunden skurits ner med två tredjedelar. Hur påverkar det Sveriges musikliv?
– Det är svårt att säga, men med minskade medel blir det ju minskade resurser. I längden kan det leda till att vi inte har samma möjlighet att ha alla de här lokalerna och musikhusen. Det är ju bara vi och Kulturskolan som erbjuder utveckling inom populärmusik så det skulle påverka hela grunden i den svenska musikvärlden, och på lång sikt kanske även musikexporten. Jag hoppas verkligen att folk förstår att vi måste hjälpas åt att säga ifrån och prata med våra politiker om att det inte kommer hålla i längden.
Utöver det här med ekonomin, vad kan man göra för att stötta Studieförbunden?
– Man kan uppmärksamma oss och verkligen sprida information om att vi finns, så att ännu fler får möjlighet att vara med. Framförallt får gärna band och artister som blivit lite större prata om vilken hjälp de fått från Studieförbunden, så att folk förstår vilken roll vi spelar.
Om du får drömma – hur ser framtiden ut för Sveriges studieförbund?
– Bra fråga! Jag hoppas att vi fortsatt har en självklar plats i samhället, och att vi blir det naturliga stället att vända sig till när man vill hålla på med musik. Att vi kan vara så pass breda och kompetenta att vi kan tillmötesgå de flesta behoven. Sen är hållbarhet en jättestor grej att vara goda förebilder kring – både social hållbarhet och miljöaspekter.
Till sist, vad varar för evigt?
– Musiken. Jag tänker att vad som än händer i den här världen så kommer folk inte att sluta göra musik. Hur illa det än blir.
LÄS OCKSÅ: "Folk glömmer att den svenska metalscenen fick hjälp av staten"