GAFFA.se – allt om musik
Melodifestivalens turné (nåväl, den är ju olyckligt centrerad till Stockholm till följd av tidigare restriktioner) rullar på och GAFFAs Simon Lundberg fortsätter säga "som det är". Förra veckan verkade allt vara, ja, som vanligt. Proffsig TV och Oscar Zia kändes varmare i kläderna. Nog för att meta-skämten om hur dålig den första tävlingen var blev ... urtvättade efter andra gången.
Kudos till Eva Rydberg som inte bara var en rolig buskis-sidekick, utan som tillsammans med vapendragaren Ewa Roos drog liv i Rena Rama Ding Dong från förra året och gjorde den till en internationell "hit". Nåväl mer av en meme kanske.
Inga överraskningar i resultaten. Jag ska erkänna att jag överskattade Samira Manners charm, trots den fina låten så blev den oförväntat själlös väl i etern. Liamoos bidrag växter live och han dansade på ett ställe rakt in till final (koreografin???), och visst var väl John Lundvik så där obehagligt mysig. Inga överraskningar att Tone och Alvaro charmade sig vidare till nästa omgång trots avsaknad av "riktiga" låtar.
Den här omgången bjuder på förvånansvärt starka bidrag med minst lika färgstarka eller populära artister. Det kommer bli en blodig fajt, och för första gången känns det faktiskt nervkittlande att bege sig in i en deltävling. Det blir inga låga betyg den här gången för det här kan vara den, låtmässigt, bästa deltävlingen någonsin. Ytterligare en kul grej är att alla de tävlande artisterna har varit med och skrivit sina egna bidrag!
BIDRAG 1: I Can't Get Enough
Artist: Cazzi Opeia
Låtskrivare: Bishat Araya, Jakob Redtzer, Cazzi Opeia, Paul Rey
★★★★☆☆
Det tar ungefär tre toner innan man hör att detta är en professionell poplåt som fått en extra dos uppmärksamhet. Även om Cazzi Opeia är debutant i Mello-sammanhang så är hennes CV som låtskrivare bra mer imponerande. Från världshits med ett särskilt stort namn i k-pop har hon över 1,5 miljarder streams på Youtube, inte många låtskrivare kan skriva det i en vardaglig tweet. Som artist då? Hon har en spännande röst som fångar den som lyssnar, och hon växlar lätt mellan låga och höga tonlägen. Änglalikt, skulle man klyschigt kalla det. Själv går jag igång på den här poplåten vars inledande stråkar känns igen lite väl mycket. Den får tid på sig att växa och inledningen minner om internationella stjärnor som Ava Max eller kanske Julia Michaels för att explodera i sann divapop lex Kylie Minogue. Intelligent pop, men den tenderar att vara en grower och inte en direkt till final-shower.
En snäll sak: Spännande med en sådan mix av låtskrivare som samarbetat; med underbart själfulla Bishat Araya, Jakob Redtzer som skrivit för Lillasyster tidigare i Mello och Paul Rey som själv tävlat med smäktande soulballader tidigare. Kul!
BIDRAG 2: Lyckligt Slut
Artist: Lancelot
Låtskrivare: Lancelot Hedman, Niklas Carson Mattsson
★★★☆☆☆
Har du någonsin funderat på hur Ted Gärdestad skulle låta om han var ung nu? Det här är det närmaste jag kan rikta dina tankar. Lancelots sångröst låter som den blivit besatt av Teds lättsamt spröda toner. Utan att gå in på familjehistoria (som bekant för de flesta som läst Nyheter24 en och annan gång) är han son till Magnus Hedman och Hannah Graaf, och har väl mest gjort sig känd som influencer och thaiboxare. Nu hägrar en sångkarriär och visst gör han det otroligt fint, det går inte att hitta någonting negativt om insatsen. Låten känns tematiskt som något som Victor Leksell skulle kunna ge ifrån sig, och kanske inte konstigt då låtskrivaren Niklas faktiskt varit med och skrivit radioplågan Svag (och tre disparata insatser i Mello tidigare, från disco med Jessica Andersson till Norrsken till Jon Henrik). Personligen tycker jag det börjar bli tråkigt med texter som ska fokusera på "the nitty gritty" i livet i svensk pop, men det är en trevlig tre-minuters-bit. Om än lite generisk.
En snäll sak: Trummorna som kommer i crescendot fångar min uppmärksamhet när jag lyssnar och det mjuka, det hårda och mellanpartierna är väldigt smart producerade vilket gör låten lätt att fastna för.
BIDRAG 3: Best To Come
Artist: Lisa Miskovsky
Låtskrivare: Lisa Miskovsky, David Lindgren Zacharias
★★★★☆☆
Jag har personligen väntat på att Lisa Miskovsky ska återvända till Mello. Sammanhanget gör sig väl för henne och för tio år sedan tävlade hon med Why Start A Fire som är en underskattad källa till inspiration. Den här omgången då? Jo, då. Det känns nästan som en annorlunda Miskovsky vi hör. Den melodiska sorgen har blivit till glädje, det känns hoppfullt och lite 1970-tal. Men fortfarande med det där norrländska vemodet vi känner igen. Som en lite mer alternativ version av Mariettes alla kombinerade bidrag, och visst går det att sniffa sig till lite ABBA-vibbar i refrängen? Med all den här positiva kritiken till trots så känns det som något saknas för att det ska vara en vinnare i slutändan, men visst kan den absolut gå hem i åldersgruppen över 30+.
En snäll sak: Texter om hopp och att finna ljus i mörkret blir lätt tafatt och en klyscha. Men refrängen “It will always hurt, not in vain. More like driving in the rain, but I still believe the best is still to come” får mig att känna ... något.
BIDRAG 4: Shut Me Up
Artist: Tribe Friday
Låtskrivare: Isak Gunnarsson, Robin Hanberger Pérez, Noah Deutschmann
★★★★☆☆
Äntligen är den tillbaka! Vare sig du växte upp med The Wannadies som hade sin storhetstid på 1990-talet eller om du likt mig såg upp till band som The Strokes och älskade låten Ruby med Kaiser Chiefs på 2000-talet, så har du en relation till det breda begreppet indierock. Trion Tribe Friday slänger även in begreppet emo i röran och gör något slags "tuggummi-emo". Visst, jag köper det. Och jag ... älskar det lite grann. För en Mello-fantast känns det lite som en reverse Andreas Johnson som "mellodifierades" med sina bidrag, här kör de bara på med sin grej och det låter bra. Deras DIY-mentalitet har gjort dem till ett namn på den svenska indiescenen, med all rätt. De nominerades bland annat till Årets Grupp vid P3 Guld förra året, men redan 2017 snappade vi på GAFFA upp bandet som ett av de starkaste spelningarna på Umeå Open det året.
En snäll sak: Bandet vill i sanna indie-anda representera "losers" och kommer själv från tre olika småstäder i Sverige, vilket en Hedemora-kid som jag dras till så klart.
BIDRAG 5: Freedom
Artist: Faith Kakembo
Låtskrivare: Laurell Barker, Anderz Wrethov, Palle Hammarlund, Faith Kakembo
★★★★☆☆
Efter en orättvis biljett hem när Faith år 2020 tävlade i en deltävling med låten Crying Rivers (skriver av bland annat Jörgen Elofsson) känns det inte mer än rätt än att det denna gång leder till framgång. Och det kan det mycket väl göra. Det är en episk popballad som växer sig större än powerlåten Bleeding Love av Leona Lewis. Det tillkommer ständigt nya element, en bas här, en slinga där, och till slut är det ett monster av en låt som står där. Och Faith lyckas med sin underbart starka stämma balansera detta. För att använda ett oerhört tråkigt uttryck så känns det nästan för bra, för stabilt. Det finns ingenting som balanserar upp den polerade ytan, vilket kan leda till ytterligare en besvikelse.
En snäll sak: Sammanlagt har låtskrivarna skrivit 44 bidrag till Melodifestivalen genom historien, och utöver det har Laurell Barker skrivit sex Eurovision-bidrag, däribland förra årets El Diablo som tävlade för Cypern och Anderz har vunnit Mello två gånger samt skrivit episka Fuego som borde/kunde vunnit för Cypern 2018. Vilken stjärnglans!
BIDRAG 6: Fyrfaldigt Hurra!
Artist: Linda Bengtzing
Låtskrivare: Linda Bengtzing, Myra Granberg, Thomas G:son, Daniel Jelldéus
★★★★☆☆
Det här blir Linda Bengtzings åttonde tamp i Melodifestivalens historia. Säga vad man vill om hennes tidigare bidrag som Alla Flickor och Hur Svårt Kan Det Va'?. Personligen hoppas jag här på en revansch då hon blivit robbed och missat final de senaste tre gångerna, bland annat med otroliga Ta Mig från 2014. Jag är förvirrad den här gången för visst känns det som samma gamla, goa Linda B. Men något är annorlunda. Energin, ja den är densamma som ettrigt ligger på över den coola syntslingan. Innan refrängen släpps en hungrig rottweiler ut ur buren och det är ... snyggt? På riktigt snyggt, lyssna på mollet i refrängen! Det här är en modern svensk poplåt, och inte bara en schlager som spelas varje vecka på det minsta golvet på Backdoor (reds. anm. en gayklubb i Stockholm). Däremot hade jag klarat mig utan textraden “Jag ska leva detta livet, som att det faktiskt vore mitt. Bara sträcka upp ett finger för ‘I don't give a shit’”.
En snäll sak: All respekt åt Mello-fadern Thomas G:son som varit med och pennat låten, men det måste vara Myra Granbergs magi som smittat av sig. Hennes underbara Lose My Mind från förra året måste vara den bästa svenska poplåten på länge.
BIDRAG 7: Bigger Than The Universe
Artist: Anders Bagge
Låtskrivare: Anders Bagge, Jimmy Jansson, Peter Boström, Thomas G:son
★★★☆☆☆
Tänk er ett mötesrum där en grupp samlas och tänker att "nu ska vi samla ihop The Mello-Avengers". Lite så känns det när kvällens sista bidrag ljuder. Bakom låten ligger inte bara Euphoria-genierna och Mello-gudarna Peter P (22 bidrag) och Thomas G:son (65 bidrag!!!) utan även flitige (och tidigare flickidolen, Fame Factory-protegen) Jimmy Jansson. Sen har vi ju THE Anders Bagge, Idol-juryns bamsebjörn och Sveriges TV-älskling. Han har ju lång erfarenhet inom industrin, men som artist då? Visst låter det bra, och det kommer gå hem i stugorna så in i helvete. Det känns Disney-grandiost som fått en riktigt modern treatment. Det känns som en låt för EDM-massorna men utan den tunga basen. Tänk er att Swedish House Mafia skrivit en popballad, här har vi den låten.
En snäll sak: Anders Bagge har en otroligt fin röst, som en amerikansk countrystjärna!
Hur går det då? Oh, det blir tufft att gissa. Med låtfacit i hand så kan alla låtar spontant gå direkt till final, men baserat på fingertoppskänsla tror jag att Anders Bagge och Lisa Miskovsky tar sig till final, med Lancelot, Linda Bengtzing och Cazzi Opeia som starka utmanare.
LÄS OCKSÅ: Ukrainsk deltagare drar sig ur Eurovision