Nyhet

Patti Smiths hyllning till Tom Verlaine: "Det fanns ingen som Tom"

Patti Smith hyllar den avlidne Television-frontmannen Tom Verlaine i en ny essä.

Gitarristen, sångaren och låtskrivaren Tom Verlaine gick bort under lördagen efter en kort tids sjukdom. Han blev 73 år gammal.

Verlaines bortgång bekräftades av Jesse Paris Smith, dotter till artisten och författaren Patti Smith, som berättade att Tom "dog fridfullt i New York City" medan han var "omgiven av nära vänner".

Patti, som tidigare dejtade och samarbetade med Verlaine, skrev under helgen en hyllning till Verlaine på Instagram: "Det här är en tid då allt verkade möjligt. Farväl Tom, högt upp på Omega".


Men artisten har nu hyllat den bortgångne musikern på nytt med en essä i New Yorker, som påminner om hans kreativa process av "utsökt plåga".


"Han vaknade av ljudet av vatten som droppade ner i ett rostigt handfat," började hon och påminde sig hur han "låg och rysde, fastnitad av flimrande rörelser av utomjordingar och änglar när orden och melodierna i [debutalbumet] Marquee Moon bildades, droppe för droppe, not för not, från ett tillstånd av lugn men ändå olycklig spänning. Han var Tom Verlaine, och det var hans process: utsökt plåga".

Patti fortsatte med att förklara att Tom bodde 28 minuter från där hon växte upp, men att deras vägar aldrig korsades.

"Vi kunde lätt ha vandrat in i samma Wawa på gränsen mellan Wilmington och South Jersey på jakt efter Yoo-hoo eller Tastykakes. Vi kanske har träffat två svarta får på någon lantlig sträcka, var och en med böcker med franska symbolisters poesi – men det gjorde vi inte".


Hon fortsätter:

"Det var fram till påsknatten den 14 april 1974. Lenny Kaye och jag tog en sällsynt taxiresa från Ziegfeld Theatre efter att ha sett premiären av Ladies and Gentlemen: The Rolling Stones, rakt ner till Bowery för att se ett ny band som heter Television".

Smith skriver att "det fanns ingen som Tom" och avslutar med orden: 

"Under hans sista timmar, när jag såg honom sova, reste jag bakåt i tiden. Vi var i lägenheten, och han klippte mitt hår, och några lockar stack ut här och där, så han kallade mig Winghead. Under åren som följde, alltid Wing. Även när vi blev äldre, alltid Wing. Och han, pojken som aldrig växte upp, uppe på Omega, en gyllene glödtråd i det vibrerande violetta ljuset".

LÄS OCKSÅ: Tom Verlaine är död

ANNONCE