Storslagen dramatik tröttsam som electropop, men vacker i balladform.
Alina Devecerski är bäst när hon lämnar den hamrande electropoppen, droppar det högenergiska tilltalet, sluter sig inåt och kontemplerar över existensen. Så var det på fullängdsdebuten Maraton (2012) och så är det nu.
Gnista Och Gas och Gråt är suveräna superballader med marschtrummor. Devecerski-maximalism at its best. Huruvida man gillar resten är mer eller mindre avhängigt hur tolerant man är inför synth-hets. Undertecknad når jag-står-inte-ut-längre-nivåer redan med inledande Armé
VILL DU LÄSA MER?
Första månaden för 1 kr. - Ingen bindning.
- Tillgång till exklusiva intervjuer med toppmusiker
- Tillgång till recensioner av de viktigaste konserterna
- Tillgång till över 10 000 musikrecensioner
- Rabatt på biljetter till konserter och festivaler
- Ren musikupplevelse – välj bort störande annonser
Redan GAFFA+ medlem
